| |||||||||||
|
Föreningen Finlands Dövblinda rfOrganisationAktivitetscentret för dövblindaResurscenter för syn- och hörselskadadeDistriktssekreterarnätverkIT-serviceInformation om dövblindhetPublikationerKänselsprötetTolktjänstguide1. Inledning2. Tolktjänsten3. När kan tolktjänsten användas?4. Tolkad situation5. Tolkningspråk och metoder6. En flytande tolkningssituation7. Tolken och tolkens uppgifter8. Tolktjänsten i praktiken9. SlutordSkriftliga källorSociala snabbeskedNordisk samarbete8:e Helen Keller Världskonferensen
|
Tolktjänstguide för dövblinda - information om tolktjänsten och tolkningDenna guide är skriven för dövblinda och hörselsynskadade som önskar information om tolktjänsten enligt handikapplagen samt om hur tolkningen sker i praktiken. Den innehåller nyttig information även för andra som är intresserade av tolktjänsten och tolkning åt dövblinda.
I guidens layout har strävan varit att ta hänsyn till användare av olika hjälpmedel. Strävan har också varit att göra texten lättläst och förståelig. Alltid är det inte möjligt eftersom det i många fall inte finns ett entydigt tillvägagångssätt eller en enda förhållningsregel. Orsaker till denna mångformighet är bl.a. olikheterna i kommunernas servicesystem samt de utmaningar dövblindas kommunikation och individuella behov medför. I guiden används benämningen dövblind om helt dövblinda och personer med olika slag av hörselsynskador.
Guidens innehåll är ett sammandrag av diskussioner kring olika ämnesområden som förts under ett flertal år i olika arbetsgrupper. Dövblinda som använder sig av tolktjänst har hela tiden kommit med dövblindas synpunkter i diskussionerna. På så sätt har det varit möjligt att utnyttja de personers värdefulla erfarenheter, synpunkter och tankar som använt tolktjänst och tolkning. Dövblinda som är medlemmar i ledningsgrupperna i projekten Att veta hur man använder tolk och Dövblindas olika kommunikationsmöjligheter, har aktivt deltagit i utarbetandet av guiden. Innehållet har dessutom kommenterats bl. a. av expertmedlemmarna i stödgruppen och terminologiarbetsgruppen i projektet Att veta hur man använder tolk.
Jag vill speciellt tacka Sini Immonen, Eila Särkimäki och Riitta Lahtinen för aktivt medverkande i utarbetandet av guiden. Med tanke på guidens mångsidighet, har er teoretiska och empiriska kunskap varit av väsentlig vikt. Jag vill också tacka min chef, ledande regionsekreterare Terhi Pikkujämsä, för hennes stöd och RAY som möjliggjort utarbetandet av guiden som en del av projektet Att veta hur man använder tolk.
Jag hoppas att guiden inspirerar läsarna att öka sin kunskap om dövblindas kommunikation och tolkning. Övrig bra litteratur är Riitta Lahtinens Sosiaaliset pikaviestit (2005) (*Sociala snabbesked (2005)), Merja Kovanens och Riitta Lahtinens Kohdataan ja kommunikoidaan – tietoa taktiiliviittomisesta ja sen opettamisesta (2006) (*Vi möts och kommunicerar – information om taktilt tecknande och undervisningen i det (2006))samt Johanna Mesch Viitotaan yhdessä – tietoa taktiilista viittomakielestä (2004) (*Vi tecknar tillsammans – information om taktilt teckenspråk (2004)). Publikationerna handlar om språk och metoder som används i tolkning åt dövblinda. Information om erfarenheter och önskemål om förbättringar av tolktjänsten finns man i följande publikationer: Sujuva tulkkaus kuurosokeille – selvitys kuurosokeiden tulkinkäytön kokemuksista (2004) och Sujuva tulkkaus kuurosokeille 2 – selvitys tulkeille tehdystä kyselystä (2004) (*Flytande tolkning åt dövblinda – en redogörelse för dövblindas erfarenheter av att använda tolk (2004) och Flytande tolkning åt dövblinda 2– en redogörelse för frågor som ställdes till tolkarna (2004)) som också finns som punktskrift.
I Helsingfors den 30.9.2006
Originalverk: Kuurosokeiden tulkkipalveluopas (2006) 
| ||||||||||
